Scoutmetoden
Vad är det som är speciellt med Scouterna? Kan man göra vad som helst i Scouterna? Det är två frågor som dyker upp då och då. Självklart är det viktigt varför (mål) vi gör något och vad (aktiviteterna) vi gör, men bilden blir knappast komplett utan ett hur. Scoutmetoden är en av de saker som gör scouting till scouting i hela världen. Vad man gör i Scouterna i olika länder kan skilja sig väldigt mycket åt. Men så länge det görs enligt scoutmetoden och har som mål att hjälpa barn och unga att utvecklas så är det scouting.
Scoutmetoden består av följande delar:
Patrullsystemet
I princip allt scouterna gör, under scoutmöten, på hajker och på läger, gör de i patruller. En patrull består av fem till åtta scouter som är tillsammans i en och samma patrull under en längre tid. Det gör att alla hinner hitta sin roll i gruppen och kan känna trygghet och stöd i patrullen.
Olika roller
Scouterna i patrullen har olika roller och det medför att han eller hon känner sig behövd i patrullen och växer med det ansvar rollen innebär. De olika rollerna i en patrull kan till exempel vara patrulledare, ekonomiansvarig, sjukvårdsansvarig, webbansvarig, navigatör eller materialansvarig. Exakt vilka roller som finns beror på vilka roller patrullen behöver, och hur gamla scouterna är.
I de yngre åldrarna är det ledaren som utser scouter till de olika rollerna. Scouterna byter roller tillräckligt ofta så att alla får chans att prova rollerna de tycker verkar roliga. Från äventyraråldern och uppåt bestämmer patrullen själv vem som ska ha vilken roll. Ledarna stöttar processen och ser till att scouterna får roller som passar dem.
Patrulledare
I alla åldrar och i alla patruller finns rollen som patrulledare. Patrulledarens ansvar varierar beroende på scouternas ålder. Patrulledaren är en av scouterna i patrullen och detta är en av de viktigaste möjligheter vi ger scouterna att öva ledarskap i verkligheten.
Styrkan i patrullen
I en fungerande patrull får scouterna öva på att leda sina kompisar men också att bli ledd av andra. I patrullen är det enkelt att öva på demokrati och att lyssna på och samarbete med andra. Scouterna får i patrullen ett tryggt sammanhang och vågar testa nya saker tillsammans. På så sätt växer och utvecklas de som individer.
Scoutlag och scoutlöfte
Scoutlagen uttrycker vår gemensamma värdegrund och dess ideal ska genomsyra allt vi gör. Att vara en god kamrat innebär till exempel att inte mobba, att möta svårigheter med gott humör kan innebära att våga utmana sig själv. Det är du som scoutledare som ansvarar för att påminna scouterna om vår scoutlag så att dess värderingar styr vårt förhållningssätt och inte bara blir en högtidlig text uppsatt på väggen i scoutlokalen.
Reflektion kring lag och löfte
Varje scout ska få möjlighet att reflektera över innehållet i scoutlagen och göra den till sin egen. Genom att få diskutera scoutlagen och vilka värderingar som finns beskrivna i den med sina scoutkompisar kommer var och en hitta sitt egna förhållningssätt. Scoutlöftet är ett personligt ställningstagande att för resten av livet lova att göra sitt bästa för att leva efter scoutlagens värderingar, både i och utanför Scouterna. Att avlägga ett sådant löfte är en del i att bygga sin identitet och görs när scouten är mogen och redo för detta. En lämplig riktlinje är att en första möjlighet att avlägga scoutlöftet ges i äventyraråldern.
Learning by doing
Inom Scouterna sysslar vi inte med traditionell undervisning utan vi vill istället att scouterna ska få göra spännande erfarenheter och utvecklas genom dem. Scoutings grundare förklarade learning by doing som ”learning from within, not teaching from without”. Det innebär att vi lär oss saker genom att pröva dem i praktiken. Ska vi lära oss att hugga ved gör vi det vid huggkubben med yxan i handen och får på så sätt kunskapen genom att pröva på riktigt.
Scouterna lär sig genom att delta i planering, genomförande och utvärdering av alla de aktiviteter vi gör i Scouterna. Vi låter dem reflektera över sina upplevelser vilket innebär att de får större insikt om sig själva och sin personliga utveckling samt om sin omvärld och sin relation till den.
Symboliskt ramverk
I Scouterna har vi många symboler som skapar tillhörighet på olika nivåer. Det är till exempel scoutdräkt, patrullsymbol och märken. Vi har också ceremonier som invigningar, andakter och märkesutdelningar, alla dessa innebär att vi ger utrymme för eftertanke och gemenskap.
Genom att välja ett ledmotiv som binder ihop patrullnamn, avdelningsnamn och aktiviteter under en termin skapar vi en helhet – ett symboliskt ramverk som är grunden för fantasi, tillhörighet och eftertanke. Symboler och ceremonier på ett läger kan innebära att vi väljer ett tema som får genomsyra allt, från aktiviteter och lägerbål till matlagning och lägerplats. Oavsett om det är Harry Potter-tema, miljötema eller vikingar som utgör ramverket är det viktigt att reflektera över vilka signaler det sänder ut, så att de är i samklang med våra värderingar.
Lokalt och globalt samhällsengagemang
Scouternas syfte är att göra unga redo för livet och att vara redo innebär bland annat att personligen engagera sig i sin omvärld. När det gäller lokalt och globalt samhällsengagemang är det scoutens personliga engagemang som är det viktiga. Det är möjligheten att själv få göra en insats som föder lust att fortsätta engagera sig och göra skillnad i samhället.
Scouter finns runt om i världen och som scout har man oändliga möjligheter att lära känna sin omvärld genom möten med människor från olika kulturer. Det finns stora möjligheter att inom scouternas regi resa utomlands, något som ger scouterna nya erfarenheter, ökar deras förståelse för omvärlden och hjälper dem att växa som människor. Det är också viktigt att komma ihåg att det är minst lika viktigt och lärorikt att engagera sig i det som är geografiskt nära – det lokala samhällsengagemanget.
Som metod handlar samhällsengagemang om att få göra aktiva insatser, om att möta andra människor och om att ta ställning. Som rörelse är Scouterna partipolitiskt obunden men vi är inte opolitiska. Scouterna utmanas att ta ställning i olika frågor och kanske väljer några att uttrycka detta engagemang i andra organisationer.
Stödjande och lyssnande ledarskap
Att vara en stödjande och lyssnande scoutledare innebär att ge utrymme åt scouterna att forma sin verksamhet. Scouterna får möjlighet och förutsättningar för att kunna vara med och påverka vad terminen ska innehålla och programmet bygger på scouternas synpunkter och önskemål.
Det stödjande och lyssnande ledarskapet handlar också om att se alla scouter med deras respektive styrkor och svagheter samt att uppmuntra dem till utveckling och engagemang. När det stödjande och lyssnande ledarskapet fungerar bra känner sig alla scouter behövda och viktiga och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Du som scoutledare har en viktig roll som föredöme. Du kan inte förvänta dig att scouterna gör som du säger om du inte själv agerar så. Det ställer krav på att du som scoutledare har ett schysst bemötande, behandlar alla med respekt och säger ifrån om någon brister i sitt omdöme.
Friluftsliv
Friluftsliv kan vara allt ifrån att gå i skogen bakom skolan någon timme och undersöka insekter, till att segla över Atlanten eller bestiga Mount Everest. Det mesta av det vi gör i Scouterna gör vi utomhus; friluftslivet är vår arena.
Genom friluftslivet möter scouterna i patrullen utmaningar som uppmuntrar till samarbete och kreativ problemlösning. I naturen utsätts man för förhållanden som man inte alltid kan förbereda sig för. Vädrets och naturens makter kommer alltid att ge oss utmaningar som i sin tur leder till utveckling.
Att vistas i naturen ger både barn och vuxna en chans att varva ner och koppla av. Även unga människor lever stressade liv med många intryck och livet utomhus är avskalat och enkelt. Friluftslivet kan vara en väg till ett lugn som inte finns på så många platser i samhället. Se till att skapa tillfällen då du tillsammans med dina scouter sitter runt en lägereld, tittar på stjärnorna, lyssnar på vindens sus och kanske pratar om livets mysterier!